Sommaren 2023 hade Projekt Eko+ två försöksplatser i Nyland, ett försöksfält i Svartå Ingå och ett i Påvalsby Lovisa. Det fanns likadana sortförsök i havre, korn och vårvete på båda platserna samt olika gödslingsförsök.

I Ingå såddes i år ekoförsöken hos en ny försöksvärd: ekoodlare Nina Långstedt på Krämars Gård i Svartå den 14 maj. Förfrukten var ärter, med fånggröda som plöjdes upp på våren 2023. Fältet harvades och till sist frästes det ännu innan sådd. Försöksfältet vältades inte, vilket med facit på hand hade varit nödvändigt med tanke på torkan som följde. Jordarten var mullrik finmo, pH 6,0. Liksom tidigare år varken tilläggsgödslades eller ogräsharvades sortförsöken. I sortjämförelsen är tanken att se hur olika sorter klarar sig på endast förfruktens gödselkväve och i ogräskonkurrensen på fältet

I Lovisa såddes också försöksfältet 14 maj, liksom tidigare år hos ekoodlare Stefan Widlund i Påvalsby. Förfrukten var vall som kultiverades några gånger på hösten 2022 inför sådd av höstspannmål. Det blev sedan ingen höstspannmålssådd men på fältet såddes fånggröda i stället vilken harvades upp på våren innan fältet såddes (ingen plöjning). Försöksfältet vältades ett par dagar efter sådden. Jordarten var mullrik mellanlera, pH 6,0. Övriga näringsämnen kan ni bekanta er med på Eko+ hemsida. I år tog vi även NIR-analys för båda platserna, resultaten hittas även de i sin helhet på hemsidan.

Fina resultat från Lovisa trots utmanande säsong

I Lovisa skördades ekofältet 16 september. Medelskörden för vete blev 4 ton (se tabell) och sorterna Leidi, Calispero och Iceman ligger i topp medan botten placeringarna går till Anniina och Iisakki. Anniina har dock högst protein på hela 13,35 procent. Medelproteinet ligger på 12 procent och hektolitervikten i medeltal 76,2 kg/hl.

Medelskörden för korn i Lovisa landade på dryga 2,2 ton (2 250 kg/ha), högst skörd har foderkornet Arild (2 995 kg/ha) och maltkornet Vanille (2 843 kg/ha). I botten hittas Alvari och Kaarle. Proteinet är i medeltal 10,8 procent och hektolitervikten 58,9 kg/hl.

Havreskörden i ekoförsöken i Lovisa blev i medeltal nästan 4,7 ton (4 696 kg/ha), tre sorter kom över 5 ton i medeltal (Avanti, Donna och Benny). Hektolitervikterna i medeltal 51,9 kg/hl och proteinet 11,8 procent.

I Ingå tröskades försöksfältet 12 september. Medelskörden för vete blev 2,3 ton (se tabell), nästan bara hälften av medelskörden i Lovisa. Sorterna Leidi, KWS Mistral och Demonstrant hittas i toppen medan Hilkka och Anniina avkastade lägst. Medelproteinet landade på 13 procent och hektolitervikten i medeltal 76,2 kg/hl.

Medelskörden för korn i Ingå landade på dryga 1,5 ton (1 554 kg/ha), högst skörd har tvåradskornen Crescendo (2 449 kg/ha) och Fennica (1 888 kg/ha). I botten hittas Vanille och Hermanni. Observera att av sorten Vanille blev bara två av tre rutor skördade (tröskmiss), och det kan ett år som detta ha stor betydelse för utfallet av skörd och kvalitet då fältet var mycket ojämnt. Proteinet var i medeltal 10,8 procent och hektolitervikten 58,9 kg/hl.

Havreskörden i ekoförsöken i Ingå blev i medeltal endast 1,4 ton (1 413 kg/ha), i topp hittas Niklas och Matty på dryga 1,6 ton i medelskörd. I botten finns Donna och Avanti. Observera att även här kom en rutas skörd bort någonstans på vägen för sorten Avantis del. Hektolitervikterna mycket låga, medeltal endast 42,5 kg/hl och proteinet 12 procent.

Orsaken till att försöksresultaten är så olika på de båda platserna kan till exempel ha att göra med att man i Ingå vårplöjde fältet medan man i Lovisa endast kultiverade, och dessutom vältades försöken i Lovisa men inte i Ingå. Under en torr försommar gäller det att spara på fukten i jorden så mycket som möjligt. Försöksplatserna har dessutom fått lite olika regnmängd och vid olika tidpunkter under försommaren, även om det nog var torrt på båda platserna.

Vi påminner om att det som presenteras nedan endast är resultat från en säsong. Så här blev utfallet i år efter den utmanande säsongen som vi hade med försommartorka följt av utdragen regnperiod senare under hösten. Speciellt försöksfältet i Ingå var mycket ojämnt. En del intressanta element hittas i resultaten, och kanske även något mönster framträder, men vi behöver upprepa försöken några säsonger till för att få tillförlitligare resultat.

På försöksfältet i Ingå fanns förutom de vanliga ekosortförsöken i vårvete, korn och havre ett odlingstekniskt gödslingsförsök i vårvete och korn. Vi plockade i år in ett led med samodling av spannmål och bondböna, eftersom man vid samodling med kvävefixerare kan få en gödslingseffekt av spannmålen.

I det odlingstekniska försöket ingick totalt 18 försöksled varav 12 i vårvete och 6 i korn.
Upplägget var enkel: 3 vårvetesorter och 2 kornsorter användes till försöket och dessa sorter gödslades sedan med 0, 40 och 60 kg kväve (N) (endast i vete), samt i ett led samodlas de med bondböna. Gödseln placerades vid sådd med gödselbillarna och gödningsmedlet som användes var Yara Suna Bio Plus 10-4-1. Försöksleden med 40 kg N/ha fick 400 kg gödsel/ha och försöksleden med 60 kg N/ha fick 600 kg gödsel/ha.

Under juni gjordes mätningar av kväveupptaget med en N-sensor. Mätningar gjordes i försöken från bestockning till axgång. Med N-sensorn får man upptag av tillfört kväve (och markens kväveleverans) i ovanjordisk grönmassa (SN-värde kg/ha). I noll-rutorna ser man upptaget kväve från markens egen leverans.

Endast en liten skillnad syntes i kväveupptag mellan noll-rutan och de gödslade rutorna. Det var också väldigt torrt hela juni, från 1 juni till 26 juni regnade det knapp 8 mm totalt i Ingå, så ekogödseln som behöver ganska mycket fukt för att börja mineraliseras hade knappast hunnit avge mycket kväve till grödorna. Grödorna hade också i övrigt det kämpigt i slutet av juni, innan regnen kom i månadsskiftet juni/juli. Fältet var ojämnt, växtligheten kort och ogräs hade utrymme att växa.

Skillnaden mellan gödslade veterutor och icke gödslade var bara +4 kg i kväveupptag från noll-ruta till ledet med 40 kg N/ha och bara en ytterligare ökning med +2 kg N till ledet med 60 kg N/ha. Skillnaden mellan gödslade kornrutor och icke gödslade var cirka +6 kg i kväveupptag från noll-rutan till ledet med 40 kg N/ha. Observera att mätningen i leden med bondböna ska tas med en nypa salt, det finns inga särskilda inställningar för blandgröda i N-sensorn.

I Lovisa plockade vi liksom i Ingå in ett led med samodling av spannmål och bondböna i det odlingstekniska försöket, och dessutom fanns ett led med sortblandning.

I Lovisa ingick totalt 9 försöksled i vårvete. Upplägget var också här enkelt: 2 vårvetesorter användes till försöket och dessa sorter gödslades sedan med 0, 40 och 60 kg N, samt i ett led samodlas de med bondböna och det sista ledet var en blandning av de båda vårvetesorterna (50/50).

Gödseln spreds ut på ytan efter sådd (i väntan på regn dröjde det till den 22.5. innan gödslingen gjordes), gödningsmedlet som användes var även här Yara Suna Bio Plus 10-4-1.

Försommartorkan bidrar säkert till att man inte ser så stora gödseleffekter, eftersom gödseln spreds på ytan behövs mycket fukt för att kvävet ska komma grödorna till godo. Leden med Demonstrant går ändå logiskt, medan Helmi visar på högst skörd med 40 kilogram kväve. Proteinet är i stort sett samma för de olika leden och bondbönan visar inte på någon gödslingseffekt gällande skörd, men ser ut att ha höjt proteinet i vetet. Det är dock för tidigt att dra slutsatser gällande detta, men det ska bli intressant att följa upp saken under flera års tid.