I dagens läge kan moderna jordbruksmaskiner förses med nästan vilken teknik som helst. En del jordbrukare ryggar för den medan andra ser potential i tekniken. Tekniken kan inte lösa alla problem men den kan spara pengar, energi och hjälpa bonden att få en bättre skörd.
Patrick Ståhls är en av de jordbrukare som gärna tar sig an mer eller mindre avancerade tekniska lösningar och satellitbilder som stöder hans arbete. Ståhls odlar spannmål, bönor, ärter och vall på omkring 150 hektar i Strömfors i Lovisa. Sedan år 2018 är han ekobonde och samarbetar med sin granne Tage Stam i så gott som alla odlingsmoment.
– Han harvar och jag sår. De nya maskiner vi köpt har vi köpt gemensamt. Traktorerna räknar arbetstimmar så det är lätt att räkna ut hur arbetsmängden fördelas, säger Ståhls nöjt.
De använder sig av verktyget Logmaster som håller koll förutom på körtimmar också på exakt bränsleförbrukning under respektive arbetsmoment.
Tekniken ska vara en bra dräng
Ståhls har inspirerats av grannens teknikintresse och idag är de båda bitna av teknikflugan.
Deras traktorer är utrustade med ett flertal skärmar och monitorer och Ståhls upplever att informationen som tekniken erbjuder inspirerar honom att göra ett ännu bättre jobb.
Störst nytta upplever han att han har av automatstyrning som alla deras traktorer är utrustade med. Ståhls har redan i tio år använt sig av automatstyrning i någon form men utvecklingen har gått framåt med stora steg sedan dess.
– Automatstyrningen sparar bränsle, minskar överlappningar och markpackning.
Eftersom han själv liksom många andra jordbrukare i dag har ett annat jobb vid sidan om jordbruket blir det ofta kvällsjobb på åkern. Då behöver man inte sitta och spänna ögonen även om det skymmer och är svårt att se. Samma gäller vid starkt solsken.
– Man kan till exempel göra skiftesbokföringen klar samtidigt, säger Ståhls.
Han verkar vara bra på dubbelarbete:
– Jag gjorde klart mitt slutarbete från Novia medan jag kultiverade, skrattar han.
Gratis att använda
Att ny teknik alltid är dyr och krånglig är ändå en sanning med modifikation.
– Det finns en massa satellitbilder alldeles gratis för oss att använda, tipsar Ståhls.
Själv använder han sig av den digitala gratistjänsten CropSat som vem som helst har tillgång till på nätet. CropSat är ett verktyg som med hjälp av satellitbilder visar variationen av biomassa på åkrarna. Man kan följa med grödans utveckling under säsongen och vid behov justera till exempel gödslingsgivor.
Ståhls gör upp sin egen gödslingsplan utgående från mängden biomassa på förra årets gröngödslingsvall. Ju mera grönmassa det finns desto mindre behöver han gödsla och vice versa.
– Eftersom jag gödslar så lite är det inte avgörande för mig men det är ett verktyg som fungerar bra också på den konventionella sidan, säger Ståhls.
Det går också att läsa ut hur mycket kväve höstvetet har använt och från och med i år ska han kunna avläsa proteinnivåer och deras variation inom fältet.
Sedan han gick över till ekologisk odling har skördenivåerna varierat ännu mer än vid konventionell odling. Det vet han, eftersom tekniken erbjuder också den informationen. Tröskans skördekartering är brutalt ärligt och exakt.
– Variationen kan vara upp till 400 procent inom ett och samma fält.
Lyckas man minska på de variationerna med hjälp av tekniska lösningar är man på rätt väg, resonerar Ståhl. Själv har han bland annat gått in för att identifiera svaga länkar och undanröja dem.
En utmaning är de svackor som bildats här och där på åkrarna där vatten blir stående. Under årens lopp har också plöjning i samma riktning sakta men säkert flyttat på jordmassorna. För att få till stånd en jämnare yta på fälten har Ståhls en ytformningssladd till sin hjälp. Det är frågan om en automatstyrd planeringssladd som formar åkerns yta med 2 centimeters noggrannhet. Med hjälp av GPS läser automatiken av höjdkurvor och gör upp nya kartor över hur åkerns lutning borde se ut. Med hjälp av informationen kan man skapa en åkerprofil där vattnet inte samlas i svackor utan rör sig jämnt tills det infiltreras i marken. På så sätt torkar åkern jämnare och man hindrar ytvattnet från att samlas på ett ställe.
Tekniken kan vara till hjälp men sist och slutligen är det den grundläggande odlingskunskapen som är A och O för all odling. Ståhls upplever att det är fascinerande med ekoodling eftersom det ställer ännu högre krav på odlaren.
– Som ekoodlare känner jag mig mer som jordbrukare än växtodlare. Det går inte att lösa problem genom att sprida ut lite mer kväve. Man måste faktiskt jobba för sin skörd, säger Ståhls.
Text: Maria Wasström
Vill du höra mera om Patrick Ståhls precisionsodling på ekogården så delta då i projekt Eko+ och SLC´s Ekotankesmedja på Knehtilä Ekogård den 29.3.2023.
Artikeln är producerad inom projektet ”Eko+, den självförsörjande och resilienta ekogården”. Projektet finansieras med medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden (EUGFJ) via Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Nyland och Österbotten.
