En unik marknadsföringskanal för ekologiska livsmedel i Sydkorea

Vad kan vi lära från ett redan existerande system som skapat en fungerande marknadsföringskanal för ekologiska produkter? Jag hade möjlighet att ingå i en europeisk delegation som på ort och ställe bekantade oss med konceptet.

Det hela bygger på andelslagsprinciper och har funnits i nästan 40 år och har nära en miljon medlemmar. Men det som fick mig verkligt intresserad var påståendet från Jennifer Chang på IFOAM Asia att bonden, primärproducenten fick över 70 procent i medeltal av varans slutpris, från främst livsmedel som säljs i egna butiker runt om i Sydkorea!

År 2023 omsatte man 350 miljoner euro. I decennier har olika aktörer på hemmaplan ältat producentens svaga ställning gentemot handeln. Finns det något att lära från konceptet Hansalim i Sydkorea? År 2014 förärades man av IFOAM det världsomspännande One World Award -priset som erkänsla för sin verksamhet.

Grunden i Hansalim, som finns inskrivet i organisationens manifest, bygger på ett ömsesidigt ställningstagande mellan producenter och konsumenter: ”konsumenten ger via produktpriset producenten en skälig inkomst och goda levnadsförhållanden och producenten åtar sig att producera hälsosam mat åt konsumenterna i harmoni med naturen.”

Helheten bygger på ekologiska produktionsmetoder, andelsprinciper, konsumentutbildning i livsmedelsfrågor, produktförädling, egen landsomfattande logistik, forskningsenhet och 240 egna butiker där 95 procent av de ca 4000 produkterna kommer från egna andelsproducenter. Under de senaste åren har också webbutik och hemleveranser startat.

Omtanke om naturen och tryggande av bondens utkomst

Jag hade möjlighet att diskutera med en äldre jordbrukare, Yi Baekyeon, som varit med ända från början. Han sade att i mitten av 70-talet fanns det grupper av producenter, inklusive han själv, som var oroliga för den ökande andelen kemikalier inom matproduktionen. Det hela utmynnade i ett manifest som blev grunden för Hansalim-konceptet i mitten av 80-talet.

I dagsläget finns 2300 jordbrukare med som är organiserade i 137 lokala andelslag runtom i Sydkorea. Medelarealen är sett med våra ögon blygsamma 2 hektar. Men då varje hektar inklusive förädling omsätter i medel över 50 000 euro ger det en skälig inkomst åt producenterna.

Råvarornas pris fastställs en gång per år gemensamt av företrädare för producenter och konsumenter. De viktigaste produkterna är ris, sojabönor, groddar och ägg. Andelen animalieprodukter är väldigt lite i sortimentet då arealen är begränsad, men de finns. En viktig del av verksamheten är att man strävar till att använda gamla koreanska ursprungssorter.

Upprätthålla odlingstraditioner och stärka samhörigheten mellan producent och konsument

Vi besökte gården med uppgift att tillvarata och uppförädla utsäde av ursprungssorter. När man startade hade man 70 olika sorter men med målmedveten verksamhet har man nu utsäde för 220 olika ursprungssorter. Man hävdade att koreanskt ursprungsvete skulle ha helt försvunnit utan denna verksamhet. Detta vete höll på att försvinna då importerat veteutsäde med hög skördepotential tog över. Men det koreanska ursprungsvetet lämpar sig speciellt bra i ekologiskt jordbruk och nu har man skapat en stark brand även om det importerade vetet är hälften billigare.

Interaktionen mellan producenter och konsumenter är väldigt viktig. Om en konsumentfamilj vill bli andelsmedlem följer ett omfattande infopaket med. Dessutom ordnas konsumenttillställningar ute på gårdarna. Varje vecka publiceras aktuella nyheter.

Under coronapandemin expanderade Hansalim konceptet kraftigt, men denna expansion har nu mattats av. Målsättningen är att nå en miljon medlemmar 2026. En stor utmaning är att attrahera unga blivande bönder samt att upprätthålla kontaktytorna mellan producenterna och konsumenterna.

För mig personligen var det ett privilegium att få bekanta mig med Hansalim som medlem av den första västerländska delegationen någonsin. Väckte många intressanta tankar.